En anstÀllds erfarenheter av arbetet pÄverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dÄliga erfarenheter sÀnker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en kÀnslomÀssig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  MÀnniskor som kÀnner starkt för sitt arbete uppvisar ocksÄ mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism Àr en negativ  attityd mot det anstÀllande företaget. Syftet med arbetet Àr att belysa förhÄllandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anstÀllningstid pÄverkar dessa.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Styrning för framgÄng - En fallstudie i telekombranschen.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillÀmpas i svenska hög kompetenta tjÀnsteföretag. Syftet Àr att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsÀtt vilket baseras pÄ en telefonenkÀt med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag dÀr svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssÀtt och utgÄr frÄn teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta omrÄde. Studien fann att strategisk styrning tillÀmpades av datakonsultföretag och att det inte fanns nÄgon större skillnad mellan företagens storlek och tillÀmpningen av strategisk styrning.

Det övergripande syftet för denna uppsats Àr att beskriva en kategori av differentiering som anvÀnds pÄ gymnasieskolor för att individualisera det pedagogiska upplÀgget samt det matematiska stoffet. Differentieringen som undersöks Àr organisatorisk nivÄgruppering. Datamaterialet har insamlats genom intervjuer av lÀrare och enkÀter till rektorer. Data som framkommit har transkriberats och tolkats utifrÄn litteraturstudien för uppsatsen. Resultatet visar pÄ att organisatorisk nivÄgruppering anvÀnds bland gymnasieskolorna trots att rektorer i en del fall menar pÄ det motsatta. Differentieringen kategoriseras som en sÀrskild stödÄtgÀrd dÀr resurser i form av tid, lokaler och lÀrare framhÄlls som kostsamma.

Styrning för framgÄng - En fallstudie i telekombranschen.

NÀr man lÀser om olika managementkoncept kan man ibland fÄ uppfattningen om att de Àr lösningen pÄ mÄnga av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept Àr balanserade styrkortet som kan anvÀndas för styrning av företag pÄ bÄde strategisk nivÄ sÄsom pÄ operativ nivÄ. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis nÄgon gÄng upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen stÀller. Vidare tycks det finnas en övertro pÄ att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt pÄ det ekonomiska resultatet. NödvÀndigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebÀra att styrning av en organisatorisk enhet förbÀttras..

Denna uppsats behandlar effektivitetsmÀtning inom VÀgverket. Syftet Àr att analysera sammansÀttningen av effektivitetsmÄtt och hur dessa prioriteras bland de mÄtt som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av VÀgverkets effektivitetsmÄtt undersöks och analyseras utifrÄn dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen Àr av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen efterstrÀvas. MÄtten Àr erhÄllna frÄn VÀgverket, kompletterande mÄttinformation Àr insamlad frÄn personal pÄ VÀgverket samt frÄn dess mÄl och mÄttdatabas.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Syftet med uppsatsen Àr att pÄvisa hur innovativaföretag arbetar med motsÀttningen mellan behovetav styrning kontra behovet av innovationsförmÄga. UtifrÄn empirin har vi funnit belÀgg som stödjer vÄrtantagande om att det finns en motsÀttning mellanbehovet av styrning kontra behovet avinnovationsförmÄga. Företagen handskas generelltmed motsÀttningen genom att i stor utstrÀckninganvÀnda sig av styrformer som anses vara mer lösa ikombination med nyckelpersoner som driverinnovationsprocessen..

Budgetlös styrning har vÀxt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. MÄnga författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har dÀrför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angÄende budgetsstyrning. För att undersöka omrÄdet har vi utfört en fallstudie pÄ ett företag som tillÀmpar budgetlös styrning. Respondenternas Äsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Det Àr allmÀnt kÀnt att individer i en organisation Àr beroende av nÄgon form av styrning för att organisationen ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. FrÄn att i stor utstrÀckning ha tillÀmpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utstrÀckning ÀndvÀnda styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utstrÀckning pÄ att styrningen i organisationer verkar misslyckas. UtifrÄn detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. HÀrav försöker vi, i denna rapport, skapa förstÄelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lÀmna sin anstÀllning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i tvÄ dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkÀtsvar frÄn 65 tjÀnstemÀn arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sÄdant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anstÀllningstid, Älder eller kön och intentionen att sluta.